klimat(s)ma(r)t
I tidningen måndags stod det om konsten att välja klimatsmart mat. Det stod som vi alla vet att kött inte är bra och att man borde minska på det för att värna om miljön. Och om man tvunget ska käka kött ska det vara ekologiskt.
Samma sak med närproducerade mejerivaror och produkter, köp det som tillverkas i Skåne eller Sverige, men tänkt på att saker från Danmark eller Tyskland är bättre än de som som görs i norrland.
25-30 procent av den totala klimatpåverkan kommer från maten. Förutom att inte äta kött bör man tänka på om man verkligen behöver allt man handlar, ofta handlar man mycket mer än vad man behöver och man slänger maten istället (i Sverige slängs det mat för 27 miljoner kronor årligen, motsvarande 2 miljöner ton koldioxid).
Nu till det kluriga. Även om vi köper mjölk som kommer från kossor i Skåne så kan deras foder komma från Brasilien. Då är hela grejen med att köpa klimatsmart mat förlorad. (Tänk på att köpa ekologisk här också om du vill vara säker på att du värnar om miljön!) Samma sak med ekologiskt kött. Visst är det bättre med ekologiskt kött, förutom när det gäller kyckligarna då de under sin uppväxt kan ge större åtgång av energi än den oekologiska kycklingen eftersom den lever länge.
---
Med detta i mina tankar börjar funderingarna på hur jag värnar om miljön, äter jag klimatmat, slänger jag rätt saker i rätt soptunna, släcker jag alla lysen, går tvättmaskinen på kvick-tvätt? Ja, inte för att fjäska, men under detta arbete om klimatet har jag börjat tänka mycket mer på miljön och på vad jag gör i min vardag och vad jag kan ändra på. I förrgår beställde jag visserligen en flygbilljett, men för att inte känna för mycket skam skänkte jag 56 kr till en organisation som ... jag kommer inte riktigt ihåg vad dom gjorde, men jag värnade om miljön i alla fall! (Jag lovar, det var en pålitlig organisation som hade med minskning av utsläpp att göra.) Annars har jag börjat släcka mycket fler lampor än tidigare, just nu är det helt mörkt i hela lägenheten förutom vid skrivbordet datorn sitter på. Jag har också hellre ett par extra strumpor på mig än att höja elementet (får ganska ofta klagomål av vänner att det är kyligt i min lägenhet). Visserligen äter jag nog inte så bra mat, men jag skyller på att mina föräldrar handlar maten och att de inte lyssnar på mina önskemål.
Jag hoppas att jag kan hålla detta, och att när jag flyttar hemifrån ska jag källsortera i största grad och bara köpa närproducerat och ekologisk mat (hoppas min ekonomi håller och att jag inte går under).
(Nu säger jag inte det här för att vara sådan, vem förtjänar inte en resa till london om ida som jobbar och sliter så mycket???) men det känns så typiskt oss västerlänningar att först synda, för att sedan skänka lite pengar till en välgörenhetsorganisation som plåster på såren.
Ungefär som ett modernt avlatsbrev.
jag håller med, vi vill inte dra ner på våra handlingar, istället tänker vi att vi bara kan ge lite pengar som vi har så gott om så löser sig allt.
sen också, varför tänker vi hela tiden att "ja, nu har jag varit duktig och avstått från tv-tittande och ätit vegetariskt i en månad, nu tar jag en resa till mallorca!" ? var liksom inte tanken att minska på utsläppen, inte göra så allt går +-0?
Jag håller inte med ovanstående kommentarer. Jag tror inte på att alla måste behöva bli rättrogna som inte kan unna oss flyga eller äta kött, men allt vi gör har betydelse. Även 59 kronor är ett bidrag. Dessutom gör du mer än de flesta, varför du inte är i behov av avlatsbrev.
