:)

I tidningen måndags stod det om konsten att välja klimatsmart mat. Det stod som vi alla vet att kött inte är bra och att man borde minska på det för att värna om miljön. Och om man tvunget ska käka kött ska det vara ekologiskt. 
   Samma sak med närproducerade mejerivaror och produkter, köp det som tillverkas i Skåne eller Sverige, men tänkt på att saker från Danmark eller Tyskland är bättre än de som som görs i norrland.

25-30 procent av den totala klimatpåverkan kommer från maten. Förutom att inte äta kött bör man tänka på om man verkligen behöver allt man handlar, ofta handlar man mycket mer än vad man behöver och man slänger maten istället (i Sverige slängs det mat för 27 miljoner kronor årligen, motsvarande 2 miljöner ton koldioxid).

Nu till det kluriga. Även om vi köper mjölk som kommer från kossor i Skåne så kan deras foder komma från Brasilien. Då är hela grejen med att köpa klimatsmart mat förlorad. (Tänk på att köpa ekologisk här också om du vill vara säker på att du värnar om miljön!) Samma sak med ekologiskt kött. Visst är det bättre med ekologiskt kött, förutom när det gäller kyckligarna då de under sin uppväxt kan ge större åtgång av energi än den oekologiska kycklingen eftersom den lever länge.


---


Med detta i mina tankar börjar funderingarna på hur jag värnar om miljön, äter jag klimatmat, slänger jag rätt saker i rätt soptunna, släcker jag alla lysen, går tvättmaskinen på kvick-tvätt? Ja, inte för att fjäska, men under detta arbete om klimatet har jag börjat tänka mycket mer på miljön och på vad jag gör i min vardag och vad jag kan ändra på. I förrgår beställde jag visserligen en flygbilljett, men för att inte känna för mycket skam skänkte jag 56 kr till en organisation som ... jag kommer inte riktigt ihåg vad dom gjorde, men jag värnade om miljön i alla fall! (Jag lovar, det var en pålitlig organisation som hade med minskning av utsläpp att göra.) Annars har jag börjat släcka mycket fler lampor än tidigare, just nu är det helt mörkt i hela lägenheten förutom vid skrivbordet datorn sitter på. Jag har också hellre ett par extra strumpor på mig än att höja elementet (får ganska ofta klagomål av vänner att det är kyligt i min lägenhet). Visserligen äter jag nog inte så bra mat, men jag skyller på att mina föräldrar handlar maten och att de inte lyssnar på mina önskemål.
   Jag hoppas att jag kan hålla detta, och att när jag flyttar hemifrån ska jag källsortera i största grad och bara köpa närproducerat och ekologisk mat (hoppas min ekonomi håller och att jag inte går under).

Jag skulle inte vilja vara i Mr. Obamas skor just nu. Inte nog med att han har hela detta nobelfredspris över sig (borde det inte vara väldigt ångestladdat att få detta pris och veta att hela världen har en massa förväntningar på en?), nu förväntas han övertala Kina och Indien att ansluta sig till ett globalt avtal. Obama har nu bestämt sig för att delta i klimatmötet, vilket var ganska osäkert innan.

Känns det inte lite som att Obama har blivit en världspresident? Hela världen förlitar sig på honom och beter sig ibland som om han är den avgörande faktorn i världsliga saker. Visserligen är det kanske avgörande för framtiden om framför allt Usa väljer att skriva under detta klimatavtal eftersom Usa + Kina står för hälften av världens totala utsläpp av växhusgaser idag. Och visst är Usa ett av världens mer ledande (världens mest ledande?) land som andra länder  ser upp (ner?) till och skyller alla problem på, men det känns som om folk inte blir nöjda vad som än händer (och fötter). Man gnällde på Obama innan han beslutade att han skulle delta, och folk gnäller på honom nu när han ska delta, då vissa anser att han kommer "misslyckas" vid mötet (mislyckas: inte få Kinas och Indiens, och sitt eget land för den delen, underskrifter vid detta klimatavtal) 
   Kan inte alla vara glada över att han ska delta och göra sitt bästa för att få  Usa's senator, Kina och Indien att skriva under avtalet?! Stackars Obama, han försöker hitta lösningar på alla problem men så är det folk som bara granskar honom kritiskt hela tiden. Tur att det finns  de som hyllar honom också!


---

Få av oss människor är felfria i denna klimatfråga, alla bidrar till klimatförändringen mer eller mindre. De flesta mindre skulle jag vilja påstå. Jag klandrar ingen, jag själv är som de flesta andra som lever utan att ha de negativa följderna av klimatförändringen i tankarna. 

Det är också så lätt att lägga allt ansvar på de stora politikerna, och visst blir man så arg när de enligt dig själv tar korkade beslut eller inte gör något åt de sakerna som verkar så enkla att lösa? Men tro det eller ej, de jobbar på detta så svetten rinner längs ryggen.

---

Den 7 december kommer världens klimatögon ligga på Köpenhamn. Ca 15.000 personer från världens alla hörn och kanter kommer ta sig till klimatmötet ett mer eller mindre klimatvänligt sätt och diskutera klimat. De kommer inte prata om (flyg?)resans bekvämligheter, snarare hur vi ska bromsa den globala uppvärmningen och hur mycket utsläpp som ska minskas. 
   Ja, frågan är om detta möte är nödvändigt eller om de bara samlas för att äta en massa pølse och sedan flyga tillbaka? Det kanske blir som att ännu ett möte är avklarat. 2005 hölls det i Canada. 2006 i Kenya, 2007 på Bali, 2008 i Polen. Det blir många prickar på världskartan av länder man har besökt. Jag undrar vad de kommer fram till vid dessa möten. Säkert en massa saker som är lättare sagt än gjort. 

De föregågna mötena har i och för sig gjort verkan, men hade de inte kunnat agera mer och bättre än vad de har gjort hittills? Idag står klimatfrågan högst upp på saker-att-göra-listan bland världspolitikerna. Och detta möte i Köpenhamn är på ett sätt viktigare än de förra mötena, det är nu det börjar bli kris, det är nu det börjar se riktigt mörkt ut. Vad kommer då hända vid detta möte? Kyoto-avtalet som går ut 2012 ska ersättas av ett nytt avtal, vad som nu menas med det. Kyoto-protokollet säger att industriländerna som skrivit under ska mellan år 2008-2012 minska sina utsläpp av växthusgaser med 5 % gentemot 1990. De stora och viktiga människorna har kommit fram till att vi MÅSTE minska våra utsläpp med 50 % till år 2050. Annars? Pang! Jorden är död! Eller ja, typ något sånt förutsäger man.
   Men vad kommer de komma fram till vid detta möte måntro? Kommer de säga att det förra avtalet är "orealistiskt" och "ouppnåreligt" och att de måste sänka denna procenthaltiga minskning av utsläppen? Eller är detta möte till för att länder ska säga åt sina grannar på skarpen att de måste ta detta på allvar. NU! Annars kommer vi dö, och det blir ditt fel! Eller ska de skriva nya avtal som är så svåra, så svåra att uppnå?

Hur som helst. Även om detta möte möjligtvis bara blir ångestladdat eftersom man inser att räddningen kanske kommer för sent, så är detta mötet mycket viktigt på det sätt att genom sådana här världsmöten håller man denna fråga vid liv. Man träffas och kommer med ny fakta och information, diskuterar och resonerar om vad man ska göra. De slår ihop sina kloka huvuden så gnistror uppstår mellan dem och när de åker därifrån har politikerna förhoppningsvis blivit lite mer välbetänkt och förståndigare i klimatfrågan. Visst, det må se mörkt ut eftersom det är så mycket vi måste ändra på inom alla områden, och då man tror man har en lösning på något stort upptäcker man att det blir ännu värre för någon annan. Men detta är ett världsproblem som alla är involverade i, därför är det tvunget att ha ett sånt här möte där hela världen är med deltar.

---

 

Jag zappade på TVn en kväll och stannade vid TV3s Stockholm-Arlanda. Där fick vi följa en man i 50-årsåldens som reste ganska mycket. Det var inte själva vistelsen utomlands som var hela upplevelsen - resan var minst lika spännande. Men ett leende på läpparna och glimten i ögat berättade han att om man skulle mäta sträckan han hittills hade flygit skulle han ha kommit till månen fram och tillbaka. Twice. Jag tappade hakan när jag hörde detta och kollade genast på wikipedia hur långt det är till månen från jorden. Det stod att det är på ett ungefär 384 403 km, eller ca 30 gånger jordens diameter, eller ca nio gånger jordens omkrets. Tänkt på att mannen hade flygit 4 x denna sträcka, allstå 1 537 612 km. Man kan annars säga fram och tillbaka till New York typ 130 gånger.

---

För att fortsätta på kalles Paris Hilton snack. Hon sa en gång vid en fotografering att hon aldrig hade samma klänning på sig två gånger, men att hon gjorde ett undantag den gången. Hon måste köpa väldigt många klänningar. 

---

Om man bara hade pengar...då hade man kunnat göra precis vad man vill; resa hur mycket och ofta man vill, köpa precis vad man vill, spendera precis vad man vill. Men undrar hur det känns att ha så mycket dåliga saker som detta medför på sitt samvete? Alla dessa resor... är det inte så att man kan unna sig en flygresa vart tionde år om man vill leva relativt klimatvänligt? Denna man här ovan har hittills rest för minst tio personer. Paris Hilton har köpt kläder som hon hade kunnat ge till massa massa andra behövande. 
   Många resenärer som tänker någorlunda på miljön resonerar med att det där flygplanet skulle gått oavsett om du är med på det eller inte, och vi konsumenter tänker att vi behöver ett par nya byxor trots att det ligger fem andra passnade par i garderoben.

---

Klimatet, klimatet, klimatet... vad ska vi göra med det?

be right back.